Sundsvalls kommun VoF & IAF Utvecklingssprint

Avvikelsehantering
i Draken

Personal inom vård och omsorg är skyldig att rapportera händelser som avviker från rutinen eller riskerar brukarens hälsa. I dag försvinner de rapporterna in i ett system som ingen får något tillbaka ifrån. Draken ska göra rapporteringen enkel, återkopplingen självklar och mönstren synliga — så att avvikelser blir underlag för verksamhetsutveckling i stället för bara dokumentation. Målet är en produktionsfärdig lösning när den andra utvecklingssprinten är slut.

Format 2 × 10 arbetsdagar
Sprint 1 v.36–37 · 31 aug – 11 sep
Sprint 2 v.41–42 · 5–16 okt
Testa själv

Registreringsformuläret finns i testmiljön

Rapportörens formulär går att prova under sprinten: draken-test.sundsvall.se. Inloggningsuppgifter finns i teamskanalen. Miljön nås inifrån kommunens nät, och teamet skriver i kanalen när den uppdateras och kortvarigt ligger nere.

Skriv inga verkliga uppgifter. Det är en testmiljö — inga namn, personnummer eller beskrivningar av faktiska händelser, varken om brukare eller personal.

Det som visas är halvfärdigt med flit. Hittar du något som är fel, otydligt eller saknas, säg det på standupen eller i teamskanalen — hellre samma dag än nästa vecka.

Problemet är inte att avvikelser inträffar — det är att vi inte lär oss av dem

En avvikelse kan vara att en brukare fått sin medicin fem minuter för sent, eller att något gick fel i bemötandet mellan personal och brukare. Bedömer personalen att händelsen är så allvarlig att den i högre grad riskerar brukarens hälsa rapporteras den i stället som ett missförhållande. Var gränsen går finns det inga exakta kriterier för — det är personalens bedömning i stunden som avgör.

Själva händelsen hanteras nästan alltid på plats, direkt när den inträffar. Rapporteringen finns till för något annat: att dokumentera, att i efterhand utreda vad som hände, och att förebygga att det händer igen. Det sista fungerar bara om informationen går att se på aggregerad nivå. Det är där dagens system, Flexite, går sönder.

Så fungerar det i dag
  • Komplex process för personalen att registrera avvikelser
  • Ingen återkoppling till den rapporterande personalen
  • Svårt att överblicka var i processen ärendena befinner sig
  • Ärenden faller mellan stolarna
  • Ärenden blir liggande
  • Svårt att upptäcka mönster och problem
  • Svårt att bedriva verksamhetsutveckling för att minska antalet missförhållanden
Vad Draken ska åstadkomma
  • Rapportering som går att göra i direkt anslutning till händelsen
  • Rapportören får veta vad som hände med ärendet
  • Tydligt var i processen ett ärende står och vem som äger det
  • Ärenden som inte kan bli liggande obemärkt
  • Samlad information som gör mönster och problem synliga
  • Underlag som går att arbeta förebyggande med, inte bara arkivera

Draken ersätter Flexite och körs inom två förvaltningar: Vård- och omsorgsförvaltningen (VoF) och Individ- och arbetsmarknadsförvaltningen (IAF). Arbetet är redan förankrat — arbetsgruppen gav klartecken på ärendeprocessen den 1 juni 2026 och på verksamhetsuppföljningen den 1 juli. Sprinten bygger vidare på det. Vi börjar inte om.

Sprintens hypotes

Enkel rapportering plus verklig återkoppling ger underlaget som saknas

Om rapportering blir enkel nog att göra direkt vid händelsen, och rapportören faktiskt får veta vad som hände sedan, då ökar både antalet rapporter och deras kvalitet — och först då finns underlaget som krävs för att se mönster och arbeta förebyggande.

Sprintarna ska pröva den kedjan i den lösning som ska driftsättas, inte i en demo. Håller något inte vill vi veta det tidigt — men riktningen är bestämd: det vi bygger ska i produktion.

Teknisk förberedelse — redan gjord

Under en dryg vecka, 10–17 augusti, kördes en teknisk förberedelsesprint. Syftet var enkelt: de klurigaste tekniska frågorna ska inte äta upp tiden när vi sitter tillsammans med verksamheten. Tre av dem är utredda och till stor del byggda.

1

Behörighet löses av AD-grupper plus ett lokalt register

Åtkomst översätts från AD-grupper till interna access-grupper. Under sprinten tillkom ett register över enskilda användares behörigheter, med sökning som fortsätter lokalt när personen inte finns i Active Directory. Underlaget beskrev synktjänst och administrationsvy som två alternativ — lösningen kombinerar dem.

2

Utredningsformulären styrs av scheman, inte av kod

Utredningsfälten definieras som versionerade scheman i stället för att byggas in i gränssnittet. Det avgör var taxonomin ska bo: i schemat. Nya fält och ändrade kategorier blir därmed en konfigurationsändring, inte ett utvecklingsjobb.

3

Arbetsplatserna finns inte i organisationsträdet

Platsvalet kan inte hämtas ur organisationsträdet, eftersom arbetsplatserna inte finns där. De underhålls i stället som en egen struktur, med samma logik i rapportörens e-tjänst och i handläggarens vy.

Vad det betyder för sprinten

Vi kan börja i verksamhetens frågor, inte i infrastruktur

Behörighetsmodellen, formulärmotorn och platsvalet är på plats i grunden. Sprinten kan därför börja i det som faktiskt behöver verksamhetens svar — vem ser vad, vilka fält behövs, hur ska flödet kännas.

En sak följer däremot med som en verksamhetsfråga snarare än en teknisk: någon måste äga och underhålla platsstrukturen. Den uppdaterar sig inte själv.

Så funkar en innovationssprint

En innovationssprint är ett tvåveckors arbetssätt för att utveckla digitala tjänster snabbare, närmare verksamheten och med AI som motor genom hela processen. Det bygger på tre saker: tvärfunktionella team, direktkontakt med verksamheten, och att vi arbetar hypotesdrivet i stället för kravdrivet.

Skillnaden mot vanligt projektarbete är att avstånden är borta. Det finns inga mellanlager som filtrerar eller fördröjer information, ingen kravspecifikation som beskriver varje detalj i förväg, och ingen nästa sprint att skjuta saker till. Vi bygger, visar, lär och justerar — varje dag.

Vi bygger i korta cykler och visar tidigt — men vi bygger det som ska driftsättas. Målet är en lösning i produktion, inte en demo.

Tre faser per sprint

Fas 0 · 10–17 augusti · klar
Förberedelse

Teknisk förberedelsesprint: behörighetsmodell, schemadrivna utredningsformulär och platsval utreddes och byggdes i grunden, och sprintbasen sattes upp. Det som återstår av Fas 0 är verksamhetens del — vilka som deltar och hur involveringen ska se ut.

Fas 1 · 10 arbetsdagar
Genomförande

Daglig standup som nav, demo av ny funktionalitet, direktdialog med verksamheten och löpande deploy till testbädd. Det som byggs idag ska gå att titta på imorgon.

Fas 2 · direkt efter
Utvärdering

Efter sprint 1 vägs resultatet mot hypotesen och riktningen justeras. Efter sprint 2 är målet en produktionsfärdig lösning, och utvärderingen handlar då om vad som återstår före driftsättning. Lärdomarna dokumenteras och kunskapen förs över — den stannar inte i teamet.

Två sprintar, en tråd

Draken körs som två sprintar om tio arbetsdagar vardera, med tre veckors mellanrum. Det är ett medvetet val: den andra sprinten ska bygga på vad vi faktiskt lärde oss av den första, inte på en plan skriven i augusti.

Målet är att vara produktionsfärdiga när sprint 2 är slut. Det vi bygger är alltså inte en prototyp som ska göras om efteråt — det är lösningen, byggd i skarp miljö från början.

Sprint 1 · v.36–37 · 31 aug – 11 sep
  • Rapportering och ärendemodell
  • Flödet som enhetschefen äger
  • Ett ärende hela vägen: inrapportering till avslut, för ett spår
Sprint 2 · v.41–42 · 5–16 okt
  • LEX-flödet
  • MAS/MAR:s parallella HSL-utredning
  • Behörighetsstyrning mellan förvaltningarna
  • Produktionsfärdig lösning vid sprintens slut
Mellanrummet · v.38–40

Uppehållet är inte en paus

Det är där verksamheten hinner testa det som byggts i sprint 1 på riktigt, och där återkopplingen samlas ihop. Det som kommer tillbaka därifrån är det som styr sprint 2.

Parallellt med testningen sker finslipning av UI och UX. Det som fungerar men skaver — utformning, flöden, ordval — jämnas ut medan verksamheten provar. Det är medvetet lagt här: sådant arbete blir bättre när det finns riktig användning att utgå från, och det tar tid från annat om det görs mitt i en sprint.

Ny funktionalitet påbörjas inte under uppehållet. Det som inte hanns med i sprint 1 går tillbaka in i prioriteringen för sprint 2 — det byggs inte i mellanrummet. Det som ryms här är testning, återkoppling och finslipning av det som redan finns.

För dig som deltagare betyder det också att det du byggt mycket väl kan behöva göras om när verksamheten sagt sitt. Det är meningen.

Standupen håller ihop sprinten

Varje dag 08.15, ungefär en halvtimme. Det är sprintens enda fasta möte, och det är där riktningen justeras. Kom förberedd — standupen är inte platsen där du börjar tänka på vad du gjorde igår.

1

Genomgång av igår

Status och framsteg. Kort och konkret: vad blev gjort, vad blev det inte.

2

Demo av ny funktionalitet

Visa det som byggts sedan sist och få direktfeedback från verksamheten. Halvfärdigt duger — det är hela poängen.

3

Frågor, hinder & synk

Blockeringar och tekniska val lyfts här, inte i en tråd tre dagar senare.

Hur beslut fattas under sprinten

En sprint utan kravdokument står och faller med att beslut går snabbt. Men alla beslut är inte teamets att fatta, och att blanda ihop dem är ett säkert sätt att antingen tappa tempo eller besluta något man inte har mandat för. Tre nivåer:

1

I rummet, samma dag

Namn på fält, ordning i ett formulär, hur en vy ska se ut, vilken teknisk lösning som väljs. Den som sitter närmast frågan avgör, direkt. Ingen väntar på nästa möte och ingen behöver stämma av uppåt. UI/UX är med i teamet och äger frågor om utformning och flöde i gränssnittet, och arkitekten är beslutsför inom arkitektur — även systemgripande tekniska val avgörs alltså i rummet.

2

På standupen, med verksamhetens mandat

Processregler och det som styr hur ärenden faktiskt hanteras: vem som ska se vad, vad ett fält betyder i praktiken, när ett ärende får gå vidare. Här räcker det inte att lösningen fungerar tekniskt — verksamheten måste stå bakom den. Lyft frågan på standupen samma dag som den uppstår.

3

Juridiken, som kan behöva eskaleras

Lagtolkning kring missförhållanden och IVO, och hantering av personuppgifter. Det här är inte teamets beslut, hur uppenbart svaret än verkar, och det finns ingen i rummet som kan avgöra det. Fatta inget tillfälligt beslut och bygg vidare på det — flagga frågan, dokumentera vilket antagande du arbetar utifrån, och gå runt den tills den är besvarad.

Sprintledaren har veto

Att kunna stoppa ett beslut är inte samma sak som att fatta det

Sprintledaren kan stoppa ett beslut på alla tre nivåerna — typiskt när det drar iväg i omfattning, spretar från hypotesen eller binder oss på ett sätt vi inte vill. Vetot är en bromsklots, inte en genväg: sprintledaren tar inte över frågan, den går tillbaka till den som äger den.

Vilka ni möter i teamet

Så vet ni vem frågan ska till

Utveckling
  • Sprintledare — håller ihop dagarna, har veto
  • Arkitekt — beslutsför inom arkitektur
  • UI/UX — utformning och flöde i gränssnittet
  • Utvecklare — bygger, och visar på standupen
Verksamheten
  • Enhetschefer
  • LEX-ansvarig och LEX-utredare
  • MAS och MAR
  • Controller, systemförvaltare, verksamhetsutvecklare
Ett beslut som inte går att hitta är inget beslut

Två ställen, beroende på vad beslutet rör

Ändrar beslutet en funktion skrivs det in på berörd rad i funktionslistan. Då står beslutet där kravet står, och nästa person som läser raden ser det direkt.

Rör det arbetssätt, prioritering eller dagens läge hamnar det i sprintloggen.

Tre beslut ligger redan i funktionslistan från förarbetet: att ursprungstypen styr och aldrig ändras, att verksamhetens statusmodell gäller, och vem som kategoriserar ett eskalerat ärende. Ett exempel på nivå tre ligger också där — UPF-08 om att skicka fritext till en språkmodell. Den frågan är flaggad, inte avgjord.

Sex saker som gör sprinten till en sprint

Noll avstånd

Inga mellanlager mellan verksamhet och utveckling.

Snabba leveranser

Korta cykler och daglig feedback.

Tvärfunktionellt

Ett team som täcker alla kompetenser som behövs.

AI-accelererat

AI som verktyg genom hela processen, inte bara i kodandet.

Hypotesdriven

Vi prövar antagandena tidigt — i den lösning som ska driftsättas.

Löpande anpassning

Processen utvecklas under sprintens gång.

Målet: produktionsfärdig efter sprint 2

Målet är uttalat. När sprint 2 är slut ska lösningen vara produktionsfärdig. Det här är inte ett prototypbygge som sedan ska värderas — det är den lösning som ska driftsättas, och den byggs i skarp miljö från början.

Efter sprint 1
  • Verksamheten testar det som byggts, på riktigt
  • Återkopplingen styr innehållet i sprint 2
  • Riktningen justeras — målet ändras inte
Efter sprint 2
  • Produktionsfärdig lösning
  • Driftsättning och uppskalning
  • Det som återstår är känt och avgränsat

Att arbeta hypotesdrivet betyder att vi lyfter det som inte håller tidigt, i stället för att upptäcka det sent. Det ändrar hur vi arbetar — inte vad vi siktar på.